Bästa ismaskinen 2026 - 5 bänkmaskiner testade och jämförda

Jämförelsetabell - alla produkter

Fem maskiner, samma sju kriterier. Notera hur lite som skiljer i kapacitet mellan den billigaste och den dyraste, och hur mycket som skiljer i tankvolym och utrustning.

Det som framgår av tabellen är att kapacitet inte är det som skiljer maskinerna åt. Alla fem gör ungefär lika mycket is per timme, och tre av dem uppger samma 12 kilo per dygn. Det som verkligen skiljer är hur mycket vatten du kan ha i tanken innan du måste fylla på, om maskinen säger till när det är dags, och om den kan skölja igenom sig själv.

Väljer du mellan Rubicson på 999 kronor och CASO på 2 999 betalar du 2 000 kronor för 1,2 liter extra i tanken, en nivåindikator, ett rostfritt hölje och tre kilo extra vikt. Det är rimligt om maskinen ska stå framme och gå ofta, och en dålig affär om den ska fram till helgen och sedan tillbaka i skåpet.

Väljer du mellan de två Wilfa-maskinerna handlar det om bänkyta mot takt. Glacier tar knappt hälften så mycket plats men gör färre isbitar i timmen och kostar 457 kronor mer. Har du utrymmet är ICE-12S det bättre köpet av de två.

Så väljer du rätt ismaskin

Kategorin är ovanligt likriktad. Nästan alla bänkismaskiner har kompressor, gör två isstorlekar, drar 100 till 150 watt och uppger 12 kilo is per dygn. Det som skiljer dem åt står längre ner på produktbladet, och en av de mest citerade siffrorna betyder något annat än du tror.

Du får inte ut tolv kilo is på ett dygn

Siffran är rimlig som produktionstakt. En sats på en liten maskin väger runt 65 gram och tar knappt tio minuter, vilket blir ungefär 440 gram i timmen och drygt tio kilo på ett dygn om maskinen går oavbrutet.

Problemet är iskorgen. Den är isolerad men inte kyld, och det gäller alla maskiner i den här kategorin. I ett kök på 22 grader smälter det ungefär 165 gram i timmen ur korgen, alltså runt fyra kilo på ett dygn. Kvar blir omkring 275 gram i timmen som faktiskt samlas. En korg som rymmer 600 gram är därmed full efter drygt två timmar, och sedan stannar maskinen på givaren, isen fortsätter smälta, nivån sjunker och maskinen startar igen.

För att få ut 12 kilo på ett dygn måste alltså någon tömma korgen ungefär varannan timme, tio gånger om dygnet. Räkna i stället med det maskinen faktiskt ger ett hushåll: en full korg ungefär två timmar efter att du slår på den, och sedan en full korg tills du stänger av. Begränsningen syns från andra hållet också - ingen bänkismaskin har en tank som rymmer nog med vatten för att göra så mycket is utan att någon fyller på under tiden.

Tanken och korgen avgör mer än kompressorn

Eftersom takten är ungefär densamma på alla maskiner är det behållarna som skiljer dem åt. Tanken avgör hur ofta du måste fylla på, korgen hur ofta du måste tömma, och båda är sådant du gör med händerna.

En nivåindikator för vattnet är värd mer än den låter, eftersom alternativet är att lyfta på locket och gissa. En lampa för när iskorgen är full är ovanligare, och den är värd att leta efter om maskinen ska stå och gå medan du gör annat.

Kolla också om iskorgen går att lyfta ur hel. En korg som sitter fast betyder att du öser med skopa och sedan torkar ur botten med handen, varje gång maskinen ska rengöras.

Måtten, särskilt höjden

En ismaskin är djupare och högre än den ser ut på bild, och den behöver luft runt sig eftersom den lämnar ifrån sig sin värme till rummet. Vi har räknat på det och landar på runt 250 watt värme rakt ut i köket under drift, vilket är skälet att den aldrig ska stå inbyggd i ett skåp.

Höjden är det som brukar fälla köpet, så mät avståndet mellan bänkskiva och överskåp innan du bestämmer dig. Bänkismaskiner är ungefär 25 till 42 centimeter höga, och de högsta behöver en bänkplats utan skåp ovanför.

Mät bänkytan också, och lägg till några centimeter på varje sida för luften. Fotavtrycket ligger typiskt mellan 21 x 27 och 41 x 25 centimeter, alltså ungefär från en brödrost till en liten mikro.

Prisklasser

Skillnaden i is per timme mellan ingångsnivån och den övre nivån är liten. Pengarna köper behållare, utrustning och material, inte takt.

Svenska förhållanden

Vattnets hårdhet avgör hur ofta du måste avkalka, och den är en fråga om var du bor snarare än om vilken maskin du köpt. Skalan mäts i tyska hårdhetsgrader:

Hårdheten varierar inom en och samma kommun beroende på vilket vattenverk som försörjer adressen. Ett svenskt VA-bolag anger till exempel Eslöv till 3,3-8,5 °dH och Lund till 3,3-14. Det finns ingen nationell uppslagstjänst, så du får fråga ditt eget vattenbolag vilken hårdhet du har hemma.

En ismaskin koncentrerar dessutom mineralerna. Varje sats tar bort nästan rent vatten som is och lämnar kalcium och magnesium kvar i tanken. Fyller du bara på i stället för att tömma stiger hårdheten utan tak tills kalken fäller ut, helst på kylstavarna som blir varma vid varje avlossning.

Sommaren är maskinens svåraste tid, vilket är olyckligt eftersom det är då den köps. Vi har räknat på vad tio graders varmare kök gör: produktionen faller med ungefär en fjärdedel samtidigt som isen i korgen smälter nästan hälften snabbare. Netto samlas det in i storleksordningen sextio procent mindre is. Slutsatsen är praktisk snarare än nedslående: ställ maskinen svalt, håll den borta från fönstret, och slå på den i god tid före kalaset.

Hållbarhet och miljö

Bänkismaskiner går sönder i en ganska förutsägbar ordning, och det är värt att känna till innan du köper eftersom bara halva listan är sådant du rår över.

Först försvagas vattenpumpen, och den gör det tyst. En svagare pump lägger en tunnare vattenfilm över kylstavarna, vilket ger mindre och skeva isbitar och längre cykler, utan att maskinen larmar. Sedan kommer kalken på kylstavarna, sedan biofilm i tanken, som inte stoppar maskinen men följer med i varje ny sats. Därefter en igensatt kondensor av köksfett och damm, som ser ut som att maskinen blivit gammal. Sist läckage av köldmedium, som är slutet: cyklerna blir längre över veckor, is bildas bara nere vid stavarnas fästen, och kompressorn går oavbrutet medan kondensorn känns ljummen. Att laga det lönar sig inte på den här prisnivån.

Du rår helt över biofilmen, till stor del över kalken, och över kondensorn om du kommer åt att dammsuga den. Du rår inte alls över köldmediet eller kretskortet, och det är de som avslutar maskinens liv. Räkna därför med några års livslängd snarare än ett decennium, och låt det påverka hur mycket du lägger.

Köldmediet är ofta R600a, som är brandfarligt men klimatmässigt milt jämfört med äldre fluorerade gaser. Långt ifrån alla tillverkare skriver ut vilken gas som sitter i kretsen, så räkna inte med att hitta uppgiften på produktbladet. En trasig ismaskin är elavfall och ska lämnas till en återvinningscentral, aldrig i grovsoporna, just eftersom kretsen innehåller köldmedium.

Tips för att få ut mest av din ismaskin

De flesta råd som följer med en ismaskin handlar om hur du startar den. Det som faktiskt påverkar hur nöjd du blir handlar om något annat: när du stänger av den, hur du fyller den och hur du rengör den.

Stäng av den mellan användningarna

En påslagen ismaskin med full korg fryser om samma smältvatten i all evighet. Vi har räknat på det: ungefär 165 gram som smälter i timmen motsvarar drygt en tredjedels drifttid, alltså i storleksordningen 1,3 kilowattimmar per dygn. Med ett elpris runt 1,75 kronor per kilowattimme, allt inräknat, blir det ungefär två kronor och trettio öre om dagen och närmare 850 kronor om året.

För is som ingen använder. Det bästa driftsrådet i hela kategorin är därför också det enklaste: slå på maskinen när du behöver is, flytta över isen till frysen i en påse när korgen är full, och stäng av.

Isen i frysen håller sig dessutom hel. I iskorgen fryser bitarna ihop till en klump efter några timmar, eftersom ytan smälter lite och fryser om mot grannbiten.

Fyll med kallt vatten, men förvänta dig inte mirakel

Kallt kranvatten gör isen snabbare, men mindre än de flesta tror. Vi har räknat på energin som ska bort per kilo is från 15-gradigt vatten och landar på omkring 112 wattimmar, varav över åttio procent går åt till själva frysningen. Att sänka vattnets temperatur påverkar bara resten.

I praktiska tal betyder det runt tio procents kortare cykel, inte hälften. Ta kallt vatten om kranen ändå ger det, men lägg inte tid på att kyla vattnet i förväg.

Fyll däremot till maxstrecket och inte över. Överfylld tank betyder att vatten når ställen det inte ska nå, och underfylld betyder att pumpen suger luft, vilket är precis den belastning som sliter ut den del som brukar gå först.

Töm tanken i stället för att fylla på

Det här är det råd som skiljer en maskin som håller i fem år från en som kalkar igen på ett. Varje sats is tar bort nästan rent vatten och lämnar kalcium och magnesium kvar. Fyller du bara på stiger hårdheten i tanken hela tiden.

Töm därför tanken helt när du är klar för dagen, via avtappningspluggen om maskinen har en, och fyll med färskt vatten nästa gång. Det tar tjugo sekunder och det är den enskilt mest verkningsfulla skötselåtgärden i kategorin.

Avkalka några gånger om året, oftare i hårt vatten

Ett självrengöringsprogram spolar igenom vattenvägarna med det som redan finns i tanken. Det håller undan slem och lukt, men det löser inte upp kalk. Kalken sätter sig helst på kylstavarna, eftersom de blir varma vid varje avlossning, och en halv millimeter där ger uppskattningsvis tio till tjugo procent längre cykler.

Det värre är mekaniskt. Bitarna släpper inte rent från en kalkig stav, avlossningen går i timeout och till slut kilar en bit fast. Kör avkalkningsmedel enligt tillverkarens anvisning, låt det stå, och skölj igenom flera gånger efteråt.

Hur ofta beror på ditt vatten: ju hårdare, desto oftare. Maskinen säger själv till när det är dags. Cyklerna blir längre, bitarna slutar släppa rent från stavarna, och avlossningen börjar gå i timeout. Vänta inte längre än så, och inte längre än ett halvår oavsett hur mjukt vattnet är.

Räkna inte med att isen är genomskinlig

Isen från en bänkismaskin blir grumlig, och det går inte att göra något åt med vattnet. Bitarna fryser utanpå kylstavar och blir små rör med botten, och frysningen går för fort för att luften i vattnet ska hinna undan. Kokt eller destillerat vatten hjälper inte i den här maskintypen.

Vill du ha glasklar is behöver du en annan metod, till exempel en form där vattnet fryser långsamt från ett håll. Det tar timmar i stället för minuter.

Formen har en praktisk följd också: en ihålig bit har ungefär en fjärdedel större yta per gram än en massiv kub av samma vikt, så den kyler snabbt och smälter snabbt. Utmärkt i ett glas läsk som dricks upp inom tjugo minuter, sämre i en whisky som sippas i en timme, och sämsta tänkbara is att packa i kylväskan.

Saker att tänka på innan köp

Tre saker avgör om en ismaskin blir använd eller ställs undan efter en sommar, och ingen av dem står först på produktbladet.

Kolla vad ordet ismaskin står för på sidan du tittar på

Svenska butiker använder ordet om flera olika saker. Det kan vara en bänkmaskin med kompressor som fryser isbitar, vilket är vad den här artikeln handlar om. Det kan också vara en glassmaskin, en ishyvel som gör krossad is till slush, eller en inbyggnadsmaskin med fast vattenanslutning för 6 000 kronor och uppåt.

Testet är enkelt: har produkten en vattentank som fylls för hand, och står det kompressor eller köldmedium någonstans i specarna, då är det rätt sorts maskin. Står det varken eller kan det vara en termoelektrisk modell, som är långsammare och sämre på att göra hel is.

Fyra modeller vi tittade på under arbetet med den här artikeln var antingen utsålda eller borttagna ur sortimentet. Två av de fem butiker vi gick igenom har slutat bygga ut kategorin utan att säga det: en har en enda ismaskin kvar i sortimentet och en listar inte längre ismaskin som filter i sin navigering. Kontrollera lagerstatus innan du bestämmer dig.

Bestäm om maskinen ska stå framme eller ställas undan

Det här avgör mer om ditt köp än någon spec. En maskin som ska stå framme får väga vad den vill, och då är tankvolym, nivålampor och rostfritt hölje värda pengarna. En maskin som ska fram till midsommar och sedan tillbaka i skåpet ska väga lite.

Skillnaden i den här listan är stor: 6,1 kilo mot 12,5. Den lätta bär du med en hand, den tunga lyfter du med två och tänker efter var du ställer den.

Räkna också in att den behöver luft. En ismaskin lämnar ifrån sig sin värme till rummet, i storleksordningen 250 watt under drift, så ett stängt skåp fungerar inte som förvaringsplats under användning.

Titta på garantin, för den skiljer mer än priset

Tre av fyra tillverkare i den här uppställningen publicerar ingen garantitid alls. Wilfa ger fem år på båda sina maskiner, vilket är det längsta vi hittade i kategorin.

Skillnaden mot reklamationsrätten är verklig. Som konsument i Sverige har du tre års reklamationsrätt oavsett vad tillverkaren säger, men efter de första sex månaderna är det du som ska visa att felet fanns från början. En garanti gäller rakt av under hela sin period.

På en produkt där vattenpumpen är den vanligaste felkällan och där en läcka i kylkretsen inte lönar sig att laga är det en rimlig sak att lägga vikt vid. Det är också skälet att vi väger garanti tyngre här än i de flesta av våra tester.

Räkna med att kampanjpriser går tillbaka

Priserna i den här kategorin rör sig mycket. En av maskinerna här säljs till nedsatt pris hos två butiker som anger olika ordinarie pris, 1 699 respektive 1 990 kronor, för samma vara. En annan har ett kampanjpris som löper ut med kort varsel.

Det säger något om hur mycket ordinariepriset är värt som jämförelsemått. Titta på dagspriset och på vad du får för det, inte på hur stor rabatten ser ut att vara.

Så är testet genomfört

Den här jämförelsen följer Testcentralens vanliga arbetsgång, som beskrivs steg för steg på testinformation. Nedan går vi igenom de delar som blev avgörande just för ismaskiner.

Datainsamling och källor

Kategorin har ett tunt underlag jämfört med de flesta vi arbetar med. Det finns inget svenskt eller nordiskt konsumentinstitut som labbtestat bänkismaskiner. Vi har kontrollerat de svenska testorganisationerna, två stora tyska konsumentinstitut och de brittiska och danska motsvarigheterna, och ingen av dem har testat kategorin. En svensk sajt som skriver om ismaskiner säger själv rakt ut att dess ljudnivåsiffror kommer från tillverkarna.

Ett oberoende labbtest av fjorton isbitsmaskiner finns på ett nordiskt språk, från en teknikredaktion snarare än ett konsumentinstitut. Det täcker tre av våra fem maskiner, och mäter cykeltid, iskvalitet, ljudnivå, tankvolym och rengöring. Det är den enda källan i hela arbetet som väger is i stället för att citera en tillverkare, och den redaktionen valde att inte utse någon vanlig testvinnare med motiveringen att maskinerna var för lika varandra.

Resten av underlaget är produktdata från butiker och tillverkare, kundomdömen från butikernas produktsidor, och priser vi hämtat själva från svenska återförsäljare samma dag. Där butik och tillverkare uppger olika siffror redovisar vi det i produkttexten i stället för att välja tyst.

Produkturval

Vi gick igenom sortimentet hos fem svenska butiker. Ordet ismaskin sitter på mycket i svensk handel, så första steget var att sortera bort glassmaskiner, ishyvlar, slushmaskiner, kyl-frysar med isdispenser och inbyggnadsmaskiner med fast vattenanslutning. Kvar blev bänkmaskiner med egen tank som fylls för hand.

Av dem föll fyra bort direkt eftersom de var utsålda eller borttagna ur sortimentet, en därför att den saknade varumärke helt så att specarna inte gick att stämma av mot någon tillverkare, och en därför att formfaktorn inte gick att bekräfta.

De fem som återstår fyller varsin roll. Rubicson är billigast, lättast och den enda med uppmätt produktion. CASO har störst vattentank. Gastroback har mest utrustning. Wilfa ICE-12S har längst garanti tillsammans med sin systermodell och den enda publicerade ljudnivån. Wilfa ICM1-600 Glacier tar minst bänkyta. En sjätte maskin i rostfritt fanns kvar in i slutomgången men fick lägre poäng än alla fem, och rollen som rostfri maskin fylls bättre av CASO och Gastroback.

Källvärdering

Två saker gjorde värderingen svårare här än i de flesta kategorier. Den första är att nästan alla tillverkare uppger samma kapacitetssiffra, 12 kilo per dygn, utan att ange under vilka förhållanden den gäller. Ingen anger rumstemperatur, vattentemperatur eller vilken isstorlek som avses. Ett undantag finns, och det är Rubicson, som skriver att tiden till första satsen beror på rumstemperaturen.

Den andra är att vi kunde kontrollera dygnssiffran mot en uppmätt satsvikt bara för en av maskinerna. Den kontrollen visade att siffran är rimlig som produktionstakt, men att den förutsätter att någon tömmer iskorgen ungefär varannan timme, eftersom korgen inte är kyld. Den slutsatsen har fått påverka viktningen mer än något annat i det här arbetet.

Där butik och tillverkare motsäger varandra, vilket hände på två av fem maskiner, har vi använt tillverkarens uppgifter och skrivit ut motsägelsen i produkttexten. Där en siffra saknas helt, som vattentankens volym på båda Wilfa-maskinerna, skriver vi att den saknas i stället för att gissa.

Kategorianpassad viktning

Isproduktion väger tyngst, eftersom det är vad maskinen finns till för. Men vattentank och iskorg ligger nästan lika högt, och det är den viktigaste avvikelsen från hur en köpguide brukar vikta den här kategorin. Skälet är att det är behållarna och inte kompressorn som sätter taket för hur mycket is en läsare får ut på en dag.

Skötsel och rengöring får 15 procent därför att kalk och biofilm är de två säkra åldringsmekanismerna, och därför att avtappningsplugg och självrengöring är de enda två sakerna en ägare kan göra åt dem. Garanti får 10 procent i stället för de 5 till 8 vi normalt ger, eftersom spännvidden här är ovanligt stor: två tillverkare ger fem år, tre publicerar ingenting.

Ljudnivå fanns med som eget kriterium i ett tidigt skede och ströks. Bara en av de fem maskinerna har en publicerad decibelsiffra. Att ge alla andra samma låga betyg hade sänkt hela fältet utan att skilja produkterna åt, och att belöna den enda som publicerar en siffra hade varit att betygsätta öppenhet i stället för produkt. Ljudet vägs nu in under användarvänlighet, där det räknas när det finns underlag.

Hela vår arbetsgång, från kategoriresearch till kvalitetsgranskning, finns beskriven på testinformation.

Vanliga frågor om ismaskiner

Hur lång tid tar det att göra isbitar?

Första satsen tar mellan 6 och 15 minuter beroende på maskin, isstorlek och hur varmt du har i köket. Efter det går maskinen i takt och levererar en ny sats i ungefär samma intervall. Räkna med att iskorgen är full efter cirka två timmar.

Hur mycket el drar en ismaskin?

Maskinerna här ligger på 100 till 150 watt under drift. Vi har räknat på vad det kostar att göra ett kilo is och landar på ungefär 60 öre vid ett elpris runt 1,75 kronor per kilowattimme. Den kostnad som betyder mer är att låta maskinen stå på: en påslagen maskin med full korg fryser om smältvatten dygnet runt, vilket blir ungefär två kronor och trettio öre om dagen.

Varför blir isen grumlig?

Det är luft som fryser in. Vattnet fryser för fort på kylstavarna för att gaserna ska hinna ut, och resultatet blir vitt i mitten. Kokt eller destillerat vatten hjälper inte i den här maskintypen - vill du ha glasklar is behöver du en metod där vattnet fryser långsamt från ett håll.

Varför är isbitarna ihåliga?

De fryser utanpå kylstavar som doppas ner i vattnet, så bitarna blir små rör med botten. Formen är inte slarv utan produktionsoptimum: isen isolerar sig själv medan den växer, så att göra dubbelt så tjock is tar ungefär fyra gånger så lång tid. Inställningen “stor is” kostar därför mellan tio och femton procent i takt.

Blir en ismaskin billigare än istärningsformar i frysen?

Nej, per kilo is är den dyrare. Det du köper är tid och takt: en full korg på ett par timmar i stället för en bricka på fyra, och möjligheten att göra flera omgångar i följd. Går du bara åt några isbitar i veckan är formen i frysen ett bättre val.

Kan isen förvaras i maskinen?

Bara kortvarigt. Iskorgen är isolerad men inte kyld i någon av maskinerna här, så isen börjar smälta direkt och bitarna fryser ihop till en klump efter några timmar. Flytta över isen till en påse i frysen om du vill ha den kvar till senare.

Hur ofta ska man rengöra och avkalka?

Skölj tanken och torka ur korgen efter varje användningsperiod, och avkalka några gånger om året. Har du hårt vatten, alltså över 10 tyska hårdhetsgrader, blir det oftare. Signalen att det är dags är att cyklerna blir längre och att bitarna inte släpper rent från kylstavarna. Ett självrengöringsprogram sköter sköljningen men löser inte upp kalk.

Varför luktar isen konstigt?

Nästan alltid biofilm i tanken, slangarna eller tätningarna, alltså där det står fuktigt utan att frysa. Smältvattnet från korgen rinner tillbaka ner i tanken på de flesta maskiner, så allt som hamnar på isen kommer med i nästa sats. Töm tanken helt mellan användningarna och kör ett rengöringsprogram eller avkalkning, så försvinner det.

Ska man använda filtrerat vatten i stället för kranvatten?

Kranvatten fungerar bra i hela Sverige. Filtrerat vatten minskar mängden kalk något och därmed hur ofta du behöver avkalka, men det gör varken isen klarare eller frysningen snabbare. Har du mycket hårt vatten är det ett rimligt sätt att förlänga intervallen.

Går det att ha en ismaskin i husvagnen?

Rent tekniskt ja, om du har 230 volt och kan ställa maskinen plant. Två saker talar emot: den drar 100 till 150 watt under drift och blåser ut ungefär 250 watt värme i ett litet utrymme, och de lätta ihåliga isbitarna är den sämsta sortens is att ha i en kylväska eftersom de har störst yta per gram och smälter fortast.